Det blir ingen bebis för oss.
I dag på läkarbesöket frågade hon om jag ville göra ett UL och jag tackade ja. Tyvärr visade det att bebis hjärta slutat slå i vecka 10.
Jag är helt förtvivlad. Inget magont, inget blod, jag är trött och kissar ofta. Jag trodde verkligen att det hade gått vägen denna gång då vi nådde 12+0 utan några tecken på MA.
Tårarna rinner hela tiden och vet inte riktigt hur jag ska klara av detta. På fredag ska jag in och få första tabletten för att sätta i gång missfallet. Jag ville så gärna ha denna bebis och hjärtat värker av sorg över att så inte blir fallet. Det värsta är att vi berättade för pojkarna i söndags och de var så glada över att de skulle få ett syskon. Nu idag fick jag berätta att bebis dött. Grodan har nog inte riktigt förstått det än och Prinsen blev så ledsen.
Fler bebisar blir det nog tyvärr inte heller. Om det bara var upp till mig så skulle vi försöka igen så snart det bara gick men mannen vill inte ha fler barn. Det är nog bara att inse att kommer det en bebis till detta hus så är den bara på besök.
Kram på er!
Beklagar 🙁
Men gud 🙁 vad ledsen jag blir när jag läser detta!! Massa styrkekramar till dig!!
Usch, jag får så himla ont i hjärtat när jag läser sånt här. 🙁 Vi var också med om det, men i vecka 30. Det är en helt obeskrivligt jobbig känsla. Finns inga ord som tröstar men jag känner verkligen med dig! Sköt om dig!
Fy fan vad hemskt, beklagar sorgen, verkligen. Hoppas tiden läker era sår och att ni kan tröstas med dom barnen ni fått hittills.
Kram