Att vara förälder i dagens samhälle är som att försöka navigera sig fram på ett minfält! I alla fall om man lyssnar på alla andra ”allvetande” föräldrar där ute. Oavsett vad man gör så är det alltid någon som ifrågasätter och det blir aldrig bra nog i vissas ögon.
Om man ammar har man fallit för amningshysterin, ammar man inte så bryr man sig inte om barnet och närheten man får under amningen utan är självisk. Man ska dela lika på föräldradagarna, men om mamman går tillbaka och jobbar ”för tidigt” så är man en dålig mamma som inte älskar sitt barn och om pappan inte tar ut lika många dagar som mamman så är pappan ointresserad av sina barn och sätter sig själv först. Listan kan göras lång!
Jag kan inte bry mig mindre om vad andra föräldrar gör, så länge som inte barnen kommer till skada vill säga! Men om någon ammar eller ger ersättning, so what! Oavsett så får barnen mat och det är det viktiga. Om någon vill ta hål i öronen på sin 1-åring så gör det då men jag skulle aldrig göra det på mina barn! Varför har vissa människor ett sådant stort behov att lägga sig i allting som andra gör och komma med pekfingrar?
Vi känner våra barn bäst och vi gör vårt bästa för att uppfostra dem till självständiga, egentänkande individer som står med båda fötterna på jorden. Hur vi uppfostrar våra barn, vad vi har för regler och vilka kläder vi köper till våra barn har ingen annan något med att göra.
På sociala medier svämmar det över med moraltanter som kommer med pekpinnar om allt. Frågan är bara om de själva lever som de lär? Det kommer vi aldrig få veta eftersom man på Internet kan framställa sig själv som precis vem som helst! Så ta alla pekpinnar och moraltanter med en nypa salt! Det gör vi och våra barn har fått lika mycket närhet trots att Prinsen ammade och Grodan flaskmatades, de har en lika bra relation till mig som till sin pappa trots att jag har varit hemma med båda barnen och J enbart de öronmärkta 60 dagarna.
Vad är det som är så provokativt med hur man väljer att uppfostra sina barn eller vad man köper för kläder, vagnar osv? Är det den svenska avundsjukan?
Vad tror ni?
Me and my boys!
