I går eftermiddag skickade jag Hemligheter små till redaktören igen. Sista scenen bråkade lite med mig och jag fick inte riktigt till det men efter att ha skrivit om ett antal gånger så klickade det. Känslan när jag tryckte skicka denna gång jämfört med förra gången var monumental. Det känns så mycket bättre. Det känns faktiskt riktigt bra 🙂
Nu återstår det bara att se om det hör var sista redigeringsrundan eller om det blir en omgång till med redaktören från förlaget istället för hen jag haft nu 🙂 som jag varit supernöjd med måste jag säga <3 Texten har blivit så mycket bättre, så mycket tajtare och kraftfullare.
Jag vet inte riktigt vad som kommer att hända nu som sagt, om det blir en runda redigering till med förlagets egna redaktör eller om det ska gå till korr och sättning eftersom jag inte haft någon kontakt med förlaget sedan redaktören tog över i okt/nov. Medan jag väntar på att få veta vad som är på gång så har jag tänkt att läsa igenom tvåan. Jag har inte öppnat det dokumentet sedan augusti ungefär så det ska bli mycket mycket spännande 🙂
Jag har ju så mycket mer kunskap med mig inför redigeringen av tvåan än vad jag hade med Hemligheter små. Det ska bli roligt att se om jag kan implementera det jag lärt mig på tvåan. Målet är att kunna skicka in tvåan till förlag i slutet av maj 🙂
Igår skrev jag även mitt första inlägg till debutantbloggen, som ligger uppe nu 🙂 Det var med lätt ångest som jag skrev det inlägget. Perfektionist som jag är så vill jag att det ska bli perfekt, men trött i huvudet efter att ha befunnit mig i redigeringsträsket så fick det bli som det blev. Jag skrev om det som ligger mig varmast om hjärtat just nu.
Ni får gå in och läsa om ni vill veta vad jag skrev om 🙂
Idag ska jag inte skriva någonting, förutom detta inlägg 🙂 Istället ska jag sätta mig en stund vid symaskinerna och sy en kjol som jag vill ha nästa helg, när jag och svärmor ska till Stockholm och se Fantomen på Operan. Längtar som bara den.
Kram på er alla fina <3
Vad underbart att det äntligen ”klickade” 🙂 Den känslan är oslagbar, när man inte kan sluta le och nästan vill göra en liten fuldans av glädje. Eller vem försöker jag lura – jag fuldansar alltid lite när jag är glad 😉
Och vad härligt att få fira med Fantomen på Operan! Jag och syrran ska dit sista helgen i januari, längtar som tusan! 🙂
Hoppas att redaktören gillar manuset lika mycket som du och att vi andra snart får läsa Hemligheter små.